Топ-100
Back

ⓘ Språkvård innebär en medveten insats för att förbättra språket ocheller motverka språkets försämring. Ett verktyg för språkvård är skrivregler. I många länder o ..




                                     

ⓘ Språkvård

Språkvård innebär en medveten insats för att förbättra språket och/eller motverka språkets försämring. Ett verktyg för språkvård är skrivregler. I många länder och språkområden finns språkvårdande instanser, ofta med statliga uppdrag och ibland betitlade språknämnder eller språkråd. Tre av dessa är Språkrådet, Språkrådet och Institutet för de inhemska språken.

                                     

1. Betydelse

Språkvårdande insatser görs genom att ta ställning till olika sätt att använda språket och olika språknormer och därigenom klargöra ens värderingar om det hela. Detta skiljer sig från den språkvetenskapliga beskrivningen lingvistik, där man klargör hur språket används i praktiken och utan att ta ställning till olika "problem" eller "förbättringsmöjligheter". Den seriösa språkvården måste vara baserad på vetenskaplig kunskap om språket och öppet redovisa varför man propagerar för vissa åtgärder.

På internationell nivå finns en uppdelning mellan den rena språkvården och språkplanering. Den senare används för att underlätta etablerandet av ett standardspråk, medan språkvården utgår från ett redan etablerat standardspråk.

Språkvården kan vara av ett av två grundläggande slag. Den kan antingen vara inriktad mot språksystemet – de normer inklusive grammatiska regler som styr ett standardspråk. Eller så kan den riktas mot hur språket och dess normer tillämpas, det vill säga det faktiska språkbruket.

                                     

2. Språkvårdsinstanser

I många länder och språkområden finns olika institutioner som arbetar med språkvårdande insatser. Nedan listas eller beskrivs några olika sådan i olika länder

Italien

Istitut Ladin Micurà de Rü hanterar det ladinska språkets ställning och utveckling. Institutet är baserat i San Martin de Tor i den norditalienska regionen Trentino-Sydtyrolen.

Nya Zeeland

I Nya Zeeland vårdar Te Taura Whiri i te Reo Māori maori-språkets ställning och utveckling.

                                     

2.1. Språkvårdsinstanser Finland

Svenska avdelningen på Institutet för de inhemska språken arbetar med de inhemska språken i Finland. Språkvården ger råd och rekommendationer om ord, ordformer, böjning, uttal, betydelse, etymologi, ordföljd, satskonstruktion, med mera, vad gäller svenskan med särskild uppmärksamhet mot finlandismer. Huvudmålet för den svenskspråkiga verksamheten är att hindra att finlandssvenskan blir för olik sverigesvenskan. Enheten följer med aktuella tendenser inom samhället för att kunna svara på de senaste språkliga behoven. Mot särskild ersättning kan enheten utföra språkgranskningar om det finns möjlighet till det. På begäran ger svenska avdelningen även utlåtanden i språkfrågor.

Statsrådets svenska språknämnd arbetar framför allt med översättandet till svenska av lagar och handlingar som produceras i Finlands riksdag.

                                     

2.2. Språkvårdsinstanser Norden i övrigt

I Norge finns Språkrådet. Det skapades 2005, som en efterföljare till "Norsk språkråd" bildat 1972 och i förlängningen till "Norsk språknemnd" upprättad 1952. I det nordnorska Kautokeino har Sámi giellalávdegoddi Samiska språknämnden sitt kansli.

I Danmark finns Dansk Sprognævn. I de associerade områdena Färöarna och Grönland finns Føroyska málnevndin respektive Oqaasiliortut / Grønlands Sprognævn.

På Island finns Íslensk málnefnd.

                                     

2.3. Språkvårdsinstanser Italien

Istitut Ladin Micurà de Rü hanterar det ladinska språkets ställning och utveckling. Institutet är baserat i San Martin de Tor i den norditalienska regionen Trentino-Sydtyrolen.

                                     

2.4. Språkvårdsinstanser Spanien

I det flerspråkliga landet Spanien finns olika språkvårdande institutioner för spanska samt de olika regionala språken. Landets huvudspråk spanskan hanteras i Spanien bland annat av Instituto Cervantes, som också har ett uppdrag att vårda och sprida spansk kultur i allmänhet.

Aragonska hanteras av Aragonska språkakademin grundad 2006, baskiska av Euskaltzaindia grundad 1919, galiciska av Kungliga galiciska akademin grundad 1906 och Galiciska akademin för det portugisiska språket grundad 2008, fristående.

Katalanskan, i dess olika varianter, har flera olika språkvårdande organ beroende på region. I Katalonien hanterar Institut dEstudis Catalans det hela, medan motsvarande uppgifter i Valenciaregionen sköts av Acadèmia Valenciana de la Llengua Valencianska språkakademin, grundad 1998. På Balearerna finns ingen motsvarande organisation, men man samarbetar omkring katalansk kultur och det katalanska språket genom Institut Ramon Llull.



                                     

2.5. Språkvårdsinstanser Storbritannien

I Storbritannien finns bland annat Bòrd na Gàidhlig. Denna tillsattes 2005 av Skottlands regering, för att vårda och utveckla skotsk gäliska som det året blev ett av Skottlands officiella språk. 1993 bildades den walesiska organisationen Bwrdd yr Iaith Gymraeg, med uppdrag att hantera språkvården för kymriska walesiska.

                                     

2.6. Språkvårdsinstanser Nya Zeeland

I Nya Zeeland vårdar Te Taura Whiri i te Reo Māori maori-språkets ställning och utveckling.

                                     
  • Språkrådet är svenska statens organ för språkvård och språkpolitik. Det bildades 2006 genom en sammanslagning av de tidigare självständiga språkvårdsmyndigheterna
  • flera betydelser Språkrådet Sverige Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik Språkrådet Norge norska statens rådgivande organ
  • Birgitta Lindgren, född 1945, är språkvårdare vid Språkrådet. 1993 tilldelades hon Erik Wellanders språkvårdspris. 2010 erhöll hon Svenska Akademiens pris
  • var Bergman chef för Institutet för svensk språkvård Han var också sekreterare i Nämnden för svensk språkvård senare Svenska språknämnden och nuvarande
  • Är bärspelare ett bra ord? på svenska Språkvård tidskrift Stockholm: Nämnden för svensk språkvård 1990: 2.  Libris 8258394 Pressrelease från
  • Jönköpings län, är en svensk kulturjournalist, recensent, krönikör och språkvårdare på dagstidningen Svenska Dagbladet. Han är musikredaktör och ansvarig
  • organisationer med språkvårdande uppgifter för det svenska språket. Gruppen träffas regelbundet och utbyter information om aktuell språkvård Allt från rena
  • Wikipedia: Skrivregler. Skrivregler är en samling regler som syftar till språkvård Skrivregler behandlar vanligen exempelvis sådant som stavning, grammatik
  • Myndigheternas skrivregler Regeringskansliets samling skrivregler, för språkvård inom svensk offentlig förvaltning Ola Karlsson, red 2017 Svenska skrivregler
  • Maria Gustafsson, språkvårdare Henrik Huldén, publicist, specialrådgivare ordförande Charlotta af Hällström - Reijonen, språkvårdare styrelseledamot
  • Språkbruk utkom 1981. Språkbruk är en populärvetenskaplig tidskrift om språk, språkvård och språkvetenskap. Tidskriften ger råd och rekommendationer i språkliga

Users also searched:

språkvård betyder, språkvård bok, språkvård island, språkvårdsgruppen,

...
...
...