Топ-100
Back

ⓘ Ortnamn i Hälsingland kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där beb ..




                                     

ⓘ Ortnamn i Hälsingland

Ortnamn i Hälsingland kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Hällby och Sörby, och -byn som i Edsbyn. Som beteckning för fäbodar används ofta efterledet -bodarna, till exempel i Bölebodarna. Ortnamnen i Hälsingland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Los och Skog. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Alfta, Hårga och Stocka. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Bollnäs och Rengsjö, men det finns också namn med tre ordled, som Viksjöfors.

                                     

1. Definition av begreppet ortnamn

Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn och naturnamn. En språkvetenskaplig definition är att "ett ortnamn är ett språkligt uttryck som i en viss namnbrukarkrets är knutet till en bestämd plats".

                                     

2. Ortnamnskategorier

Alla ortnamn delas upp i två huvudkategorier: naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen kan indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn och namn på artefakter. Naturnamn är namn på vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Bebyggelsenamn är namn på tätorter, byar, gårdar, bygder med mera. Artefaktnamn är namn på broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m. Bebyggelsenamn kan vara primära eller sekundära. Primära bebyggelsenamn avser bebyggelse redan från början, till exempel de som slutar på -by eller -byn som Tyby och Edsbyn. Sekundära bebyggelsenamn har inte från början betecknat bebyggelse, utan har ursprungligen varit naturnamn, ägonamn eller artefaktnamn. Exempel på sådana ortnamn i Hälsingland är Bergvik, Iggesund, Roteberg med flera.

                                     

3. Ortnamnet Hudiksvall

År 1560 skrevs Hoffvidvickzvaldh, vilket i sig har bynamnet Hudik, som ursprungen bestod av ordet Huvudvik, vilket är ett namn på nuvarande Lillfjärden. Efterledet vall åstyftar vall = "grässlänt". Namnet betyder Hudiks del av vallen.

                                     

4.1. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Hälsingland Ortnamnsförled med trädanknytning

  • En- finns bland annat i Enånger.
  • Tall- finns i Tallåsen.
                                     

4.2. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Hälsingland Ortnamnsefterled som betecknar bebyggelse

  • -by, -byn har ursprungligen sannolikt betytt boplats, bebyggelse, som den senare betydelsen gård, by har utvecklats från. I Hälsingland finns bland annat Närby och Tyby samt Edsbyn, Näsbyn och Tunbyn.
  • -bo, -boda kan i Hälsingland ofta syfta på bodland. Ett bodland var en sorts filial till en gård. Bodlandet hade ett ganska fullständigt jordbruk med ängsmarker och små åkrar. Man vistades vid bodlandet under den varma årstiden och under tiden stod hemgården tom. Från tidig medeltid och framåt har man tagit upp sådana bodland. På 1800-talet blev dessa gårdar permanent bebodda och blev fristående, skattelagda hemman. De allra flesta hälsingska ortnamn på -bo eller -boda finns i norra delen av landskapet och har sitt ursprung i företeelsen bodland. En del av ortnamnen på -boda har ett förled som kommer av ett mansnamn. Exempel på dessa namn är Glössbo Glopsbodhum 1314, Ilsbo Igelstzbodha 1535. Andra namn kommer av namnet på en sjö som de finns vid. Exempel är Grängsbo Grenixbodha 1535 som ligger vid sjön Grängen och Lingbo Lingabodher 1436 som ligger vid sjön Lingan. Det finns också namn som har ord för terrängförhållanden som förled, som Hällbo Hellebodha 1535, Sibo Sideboda 1535, av sid) lågt liggande, vattensjukt ställe). En del förled är ägonamn som i Ängebo. Även fäbodar har fått namn på -bodarna.
  • -böle betyder nyodling, nybygge och härstammar från medeltiden. Exempel: Kårböle och Österböle.
  • -bo med betydelsen bygd. I Hälsingland har tre sockennamn denna betydelse: Delsbo, Hanebo och Norrbo socknar.
  • -bodarna betecknar fäbodvall och dessa namn har under lång tid, fram till 1700-talet, varit vanliga som fäbodnamn och som sådana dominerar de i den södra delen av landskapet. Exempel: Bölebodarna och Gammelbodarna.
  • -arv, -arven betyder arvejord, ärvd jordegendom och motsvarar det i Dalarna använda efterledet -arvet och på Gotland är motsvarande efterled -arve. I Hälsingland är -arv en förkortad form av ett ursprungligt -arven eller -arvet. På -arv slutar Bondarv Bonarffuen 1512 och Vitterarv Wettrwafuidh 1535, medan Ingesarven och Risarven slutar på -arven.
  • -änge, -äng finns oftast i inlandet. Namnen är ursprungligen namn på ägor. När befolkningen har ökat har även ägomark, som t.ex. ängar börjat bebyggas. I Hälsingland har formen änge varit dominerade. De ortnamn på -äng som numera finns, har en gång haft efterledet -änge. Exempel på -änge: Edänge, Ladänge, Öränge. Exempel på -äng: Källeräng Tieneränge 1535, Onsäng Ondzänge 1542, Strandäng Strandenghe 1535.
  • -ånger betecknar havs vik. I Hälsingland finns Enånger, Harmånger, Lönnånger och Njutånger.
  • -vallen betecknar fäbodvall. -vallen blev ett mycket vanligt fäbodnamn under 1700- och 1800-talet och dominerar som fäbodnamn i de nordöstra delarna av landskapet. Exempel: Hjortstavallen och Svedbovallen.
  • -torp I Hälsingland saknas äldre namn på -torp. Men ordet torp har funnits i språket, och därför har sådana namn kunnat bildas långt in i senare tid. Dessa torp är småbebyggelse som soldattorp och backstugor. Brotorp i Norrala socken, Ljungstorp i Arbrå socken, Motorp i Färila socken och Smedstorp i Idenors socken är exempel på sådan bebyggelse.
  • -sta förekommer, förutom i Hälsingland, i Ångermanland, Jämtland, Medelpad, Gästrikland och i Svealand. I Götaland skrivs efterledet som -stad. Ofta översätts -sta som boplats, men det har även föreslagits att -sta har en ägobetecknande funktion. Ortnamnen på -sta är den viktigaste förhistoriska bebyggelsenamnstypen i Hälsingland. De flesta sta -namnen i Hälsingland finns i trakterna runt Hudiksvall; i kusttrakterna och upp efter Ljusnans dalgång. Det finns ett klart samband mellan områdets fasta fornminnen och sta -namnen. Detta samband visar var järnålderns bosättningar har funnits. Namn med efterledet -sta är Frägsta, Malsta, Rogsta, Rolfsta och Trogsta.


                                     

4.3. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Hälsingland Ortnamnsefterled som betecknar bruksorter och industrier

  • -bruk betecknar järnbruk. Ett sådant var Strömsbruk. 1672 fick faktorn vid Söderhams gevärsfaktori Hans Behm ett privilegiebrev för att uppföra ett järnbruk vid Ström i Harmångers socken. Tllståndet gällde masugn med hammare och två härdar. Någon masugn uppförde Behm inte, utan bara hammare och två härdar. Fram till 1889 pågick järnbruksrörelsen vid Strömsbruk. I slutet av maj det året lades räckhammarsmidet ner. Ett par månader senare upphörde även smältsmidet.
  • -fors betecknar läge vid en fors. Vanligtvis hade denna fors stor betydelse för mänsklig verksamhet på platsen, för att den tillhandahöll den vattenkraft som behövdes för att någon industri skulle kunna sättas igång. Exempel: I Annefors anlades år 1781 ett järnbruk. I Kilafors grundades ett järnbruk 1825. I Nianfors var i början av år 1797 det nyanlagda järnbruket i det närmaste färdigt att tas i drift, och bestod då av en smedja med en stångjärnshammare av vallontyp med två härdar privilegierat till 1000 skeppspund smide samt en kvarn och en såg. Vattnet från Nianån utnyttjades. I Ullungsfors etablerades år 1840 Edsbyns och hela socknens första industri, smedjan eller spikbruket som det kallades. I Viksjöfors fanns från mitten av 1800-talet ett manufakturverk.


                                     

4.4. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Hälsingland Ortnamnsändelser

  • -a är en vanlig pluraländelse i svenska ortnamn.
I vissa områden är -e vanligare, till exempel på Gotland, i Bohuslän, i vissa delar av Värmland till exempel Sunne i Härjedalen Hede ii Hedha sokn 1397) och Jämtland Stavre. I Hälsingland är pluraländelsen -a, i till exempel Forsa de Forsum 1312), Hårga de Horghum 1324) och Borka Börkom 1542.
  • -an är en ändelse för bland annat vattendrag. I Hälsingland har några vattendragsnamn sådana ändelser: Andan, Ljusnan, Svågan och Voxnan.
                                     

5. Ortnamn som påminner om hednisk kult

I Hälsingland finns ortnamnen Vi, med betydelsen hednisk kultplats, i fem socknar: Delsbo, Hälsingtuna, Idenor, Ljusdal och Trönö. Dessa platser som hade ortnamnet Vi var under hedendomen centralorter i sina respektive bygder. Namnen Norrala och Söderala har haft tolkningen att de skulle innehålla ett utdött ord som skulle vara en motsvarighet till gotiskans ahls tempel, helgedom, men troligen har de båda hälsingska namnen en helt annan förklaring.

                                     

6. Referenser

Källor

  • Ortnamnsregistret
  • Brink, Stefan Ortnamn i Hälsingland 1984, Almqvist & Wiksell Förlag AB.
  • Svenskt ortnamnslexikon, 2003, Wahlberg, Mats, 1948- utgivare ISBN 91-7229-020-X
                                     
  • landskapen Hälsingland Dalarna och Uppland, till exempel - bo. Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn
  • om ett sakralt al i nordiska ortnamn Per Vikstrand Gudarnas platser 2001, sid. 191 - 206 Brink, Stefan, Ortnamn i Hälsingland Stockholm 1984, s
  • som i Röjvallen. Vissa ortnamn är speciella för Jämtland och för Hälsingland Ett exempel på detta är namn som har efterledet - böle. Ortnamnen i Jämtland
  • Ortnamn i Skåne kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen
  • Lövtjärnen var en sjö, nu våtmark i Bollnäs kommun i Hälsingland och ingår i Ljusnans huvudavrinningsområde. Lista över insjöar i Bollnäs kommun Min Karta
  • Ortnamn i Ångermanland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled
  • Ortnamn i Västergötland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled
  • Ortnamn i Norrbotten kan, liksom de andra svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där
  • Ortnamn i Medelpad kan, liksom resten av de svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där
  • Vä i Kristianstad. Ortnamnen på - vi är bland de äldsta ortnamnen i Sverige. I Norrland är det osammansatta Vi vanligast. Ortnamnen med namnelementet Vi

Users also searched:

kommun i hälsingland som slutar på åker,

...
...
...