Топ-100
Back

ⓘ Dansk grammatik. Danskans grammatik är präglat av att danskan är ett nordgermanskt språk. Grammatiken företer således likheter med både norska och svenska. Till ..




                                     

ⓘ Dansk grammatik

Danskans grammatik är präglat av att danskan är ett nordgermanskt språk. Grammatiken företer således likheter med både norska och svenska. Till skillnad mot svenskan har danskan dock endast e som vokal i böjningsändelser. Annars liknar både böjningssystemet och syntaxen motsvarande i svenskan.

                                     

1. Bokstäver och uttal

Danska alfabetet

Samtliga ljudvärden som ingår i det svenska språket finns även i det danska, utom det "äkta", blåstande och helt tonlösa "sje-ljudet". I danska stavningar som

  • stj erne stjärna
  • sk ak schack
  • skj orte skjorta

uttalas "s-k", "s-k-j" respektive "s-t-j" bokstav för bokstav. Däremot används det främre s.k "tj-ljudet" i t.ex.

  • ch okolade choklad

Men i t.ex.

  • kj ole klänning

uttalas med "k + j"

Diftonger

Däremot finns danska ljudvärden som blott delvis eller regionalt existerar i svenskan. Dessa är uteslutande diftonger.

  • )

    Bokstäverna "Q" och "W" används liksom i svenskan bara i namn, och med några få undantag gäller detta även för "X". Medan "Z" används något mer ofta än på svenska. T.ex. stavas "zebra" aldrig med "s".

                                     

2.1. Artiklar Indefinita obestämda artiklar

  • en bil en bil
  • et hus ett hus

Användning: 1. Den indefinita artikeln används inte framför ett yrke, nationalitet, religion:

han er læge han är läkare hun er lærer hon är lärare jeg er dansker jag är dansk du er amerikaner du är amerikan

2. Den indefinita artikeln används före ett adjektiv:

han er en god læge. han är en duktig läkare hun er en dygtig lærer hon är en duktig lärare jeg er en høj dansker jag är en lång dansk

3. Den indefinita artikeln används när en relativ sats följer ett substantiv:

han er en læge, som jeg kender. han är en läkare, som jag känner hun er en dansker, der bor i Tyskland. hon är en dansk, som bor i Tyskland

4. I de flesta fall, motsvaras Utrum av svenskans Reale. Det finns dock undantag.

en bi, ett bi et kup, en kupp en chokolade, en/ett choklad omtvistat på svenska men ej på danska
                                     

2.2. Artiklar Definita bestämda artiklar

Notering: En konsonant dubbleras efter en kort vokal: bus, bu ss en; hotel, hote ll et

Användning:

1. De definita artiklarna läggs vanligtvis till efter ett substantiv i singular eller plural:

bil en bilen biler ne bilarna hus et huset husen ne husen bil en er rød bilen är röd biler ne er røde bilarna är röda hus ene er hvide husen är vita

2. De definita artiklarna placeras före ett adjektiv precis som i svenska, men till skillnad från i svenska används substantivets böjning aldrig samtidigt med definit artikel.

den røde bil den röda bil en det store hus det stora hus et de røde biler de röda bilar na de store huse de stora hus en

Notera:

De definita artiklarna används ofta före ett abstrakt substantiv:

liv et er kort livet är kort tilbage til natur en tillbaka till naturen
                                     

2.3. Artiklar regionala grammatiska skillnader

I norra och södra Jylland men ej på dess mellersta eller östra delar finns den definita artikeln "æ" kvar, påminnande om engelskans "the". Detta ersätter såväl Utrum som Neutrum i både singular och plural.

æ hus er stort huset är stort æ biler eksporteres bilarna exporteras

Stavningen av ordet "jylländsk" skiljer också, och gränsen går vid Stora Bält.

jysk öst om Stora Bält, standard jydsk väst om Stora Bält
                                     

3. Substantiv

Genus

Substantiv i danskan består, liksom i svenskan, av två genus, neutrum och utrum.

Neutrum

a. Ord som slutar på -um:

gymnasium, stadium, refugium

b. Ord som slutar på -ri:

maleri, mejeri, bageri, renseri, skaberia.

c. Många ord som slutar på -skab:

venskab, broderskab

Sammansatta ord

Om ett substantiv är sammansatt av två ord är dess genus detsamma som det sista ordets:

et bogskap en bog + et skab, en husmur et hus + en mur

Kasus

  • dreng = pojke
  • æble = äpple
  • pige = flicka
  • hus = hus
                                     

3.1. Substantiv Genus

Substantiv i danskan består, liksom i svenskan, av två genus, neutrum och utrum.

                                     

3.2. Substantiv Utrum

Är idag en vanlig benämning på ord som en gång var maskulina och feminina. Orden i denna grupp utgör idag den större delen av ordförrådet.

I gruppen ingår: a. Nästan alla ord för människor och djur:

mand, kvinde, broder, søster, lærer, hund, kat, ko, gris, hest. Undantag: et menneske, barn, dyr, får, lam, svin

b. Ord som slutar på -sion/-tion:

situation, pension, station

c. Ord som slutar på -dom:

dom, sygdom, ungdom, alderdom, barndom, manddom

d. Ord som slutar på -ing:

læsing, spisning, regning, parkering, undervisning

e. Ord som slutar på -else:

følelse, forelskelse, forståelse. hukommelse

f. Ord som slutar på -en:

løben, råben, skrigen
                                     

3.3. Substantiv Sammansatta ord

Om ett substantiv är sammansatt av två ord är dess genus detsamma som det sista ordets:

et bogskap en bog + et skab, en husmur et hus + en mur
                                     

3.4. Substantiv Plural

Plural får man genom att lägga till ett suffix till substantivet i singular.

  • -e till ord som slutar på konsonant dag/dag e - dag/dagar
  • -r till ord som slutar på -e uge/uge r - vecka/veckor
  • oregelbundet barn/ børn - barn
  • -er till ord som slutar på konsonant måned/måned er - månad/månader
  • inget suffix år - år
                                     

3.5. Substantiv Oregelbunden plural

Ett litet antal substantiv ändrar vokalen i ordets stam i plural så kallat omljud.

  • tand - tænder tand - tänder
  • a → æ
  • stang - stænger stång - stänger
  • kraft - kræfter kraft - krafter
  • nat - nætter natt - nätter
  • and - ænder and - änder
  • tang - tænger tång - tänger
  • fader - fædre fader - fäder
  • stad - stæder stad - städer
  • mand - mænd man - män
  • a → ø
  • barn - børn barn
  • datter - døtre dotter - döttrar
  • bog - bøger bok - böcker
  • bonde - bønder bonde - bönder
  • so - søer sugga - suggor
  • ko - køer ko - kor
  • broder - brødre bror - bröder
  • o → ø
  • moder - mødre moder - mödrar
  • rod - rødder rot - rötter
  • fod - fødder fot - fötter
  • gås - gæs gås - gäss
  • hånd - hænder hand - händer
  • å → æ


                                     

3.6. Substantiv Kasus

  • dreng = pojke
  • æble = äpple
  • pige = flicka
  • hus = hus
                                     

3.7. Substantiv Genitiv

  • Om ordet redan slutar på s kan man lägga till en apostrof. Till exempel Et hus beboere ett hus boende
  • Genitiv ejefald på danska bildas genom att man lägger till -s i slutet av ordet.
  • Prepositionen af av kan också användas i samma syfte. Till exempel: Toppen af bakken kan lika gärna på danska heta bakkens top och betyder självklart "backens topp".
  • Det finns inga skillnader mellan personer och saker.
                                     

4. Pronomen

*Sedan 1970-talet är inte längre den formella formen De det normala tilltalet till vuxna främlingar.

** Vores är den mest använda formen; vort och vore är sällan använda utom i formella sammanhang eller i skriftspråk.

                                     

5. Adjektiv

Det finns tre olika adjektivformer i danska.

1. Grundform, till exempel: en stor dreng. Den här formen används vid n-ord utrum i singular.

en billig bog

2. t-form, till exempel: et stort hus, används vid t-ord neutrum i singular.

et billigt tæppe

3. e-form, till exempel: store huse, används vid plural och vid ord med bestämd artikel.

den billige bog

Endast en del av adjektiven får ändelsen -t, andra har det inte liksom i svenskan; till exempel adjektivet nog på svenska. Danskan har dock fler adjektiv utan någon ändelse i neutrum.

                                     

6. Verb

I modern danska finns det åtta verbformer i varje tempus.

Fram till början av 1900-talet var det normalt att böja verbens presensformer i plural i mer lärd prosa. Det fanns också en speciell imperativform i plural. Dessa former används inte längre, men de kan hittas i äldre prosa och i psalmer:

                                     

7. Adverb

De flesta adverb är helt enkelt adjektiv med ändelsen -t adjektiv i neutrum:

"Han sprang højt."

"Han var godt dum."

Till skillnad från svenska är det dock när det gäller adverb inkorrekt att sätta ändelsen -t på ord, som slutar på -lig:

"Du er utrolig smuk."

Dessutom är det inkorrekt at sätta -t efter konsonantgruppen -sk:

"Det var frisk gjort."

"Det var fantastisk smukt."

                                     

8. Frågeord mm

Danska frågeord börjar på "hv". Man skiljer inte på "var?" resp. "vart?", men däremot skiljer man på frågan "var?" resp. det passivbildande hjälpverbet "att vara" i imperfekt. d.v.s. ordet "var", ej som fråga

hv or? var?, vart?, hv em? vem?, hv ad? vad?, hv ilke? vilka?, hv ornår? när?, hv ordan? hur?, hv is? om?; vems?

var. var., hv er. varje, når. när.

"Hvor var du?" var du?, "Hvorhen skal du køre?" Var t skall du köra?, "Hvornår begynder vi? - Når vi kan." När börjar vi? - När vi kan.

                                     

9. Övrigt

en och ett som räkneord eller obestämd artikel

Danskan skiljer på "en" resp "et" som räkneord och som obestämd artikel. För att markera att antalet ett är viktigt används antingen "én" resp. "ét" eller "een" resp. "eet".

"en sommer" en sommar - "én sommer" just precis en sommar, "nej, jeg køber kun eet hus" nej, jag köper bara ett hus

som / der - delvisa synonymer

Till skillnad från svenskan finns ibland en synonym till ordet "som", nämligen "der". Det senare används även som alternativ till pronomenen "den"/"det" och kan även betyda "där".

I "De personer som kom til mødet" de personer som kom till mötet kan "som" bytas ut mot "der" - "De personer der kom til mødet", utan att meningen förändrar sitt innehåll. Däremot i "Ekspeditionen som sejlede til Ægypten, blev der længe" Expeditionen som seglade till Egypten blev kvar där länge, kan "som" också bytas ut mot "der", men däremot inte "der" mot "som" i meningens slut. I detta fall betyder "der" närmast "där". "Hun var der som et lyn" Hon kom som en blixt/Hon var där som en blixt, är ett exempel på att orden kan stå intill varandra, vilket visar att orden inte är fullständiga synonymer. "Manden der står på torvet, kan spille violin som Paganini" Mannen som står på torget kan spela violin som Paganini, i detta fall kan "der" bytas mot "som" i meningens början, men inte det motsatta i slutet av meningen. "Det er som at blive stukket af en hveps." Det är som att bli stucken av en geting Här duger enbart "som".



                                     
  • gamle sager han samlade danska ordspråk, utarbetade en liten dansk grammatik på latin utgiven av Henrik Bertelsen i Danske Grammatikere fra 17. og 18
  • Edda - lieder 1867 Nyere Skrifter om Sprogs Oprindelse 1867 Dansk Grammatik 1891 och Dansk etymologisk Ordbog 1893 mycket knapp till formen med rik
  • oktober 1964, Köpenhamn, var en dansk språkvetare och professor. Diderichsen gav ut verket Elementær dansk grammatik år 1946. Han är mest känd för ha
  • Danska danska dansk är ett östnordiskt språk som är nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danskar Bland danska medborgare på Grönland
  • universitetet i Köpenhamn. Hans latinska grammatika 1782 ett för sin tid utmärkt arbete, nyttjades under 60 år i de danska skolorna, likaså hans latinska ordbok
  • men mest genom sin Grammatica danica 1668 den första tryckta danska grammatiken som vittnar om grundlig bekantskap med språket och skarpsinne i behandlingen
  • I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus. Artiklar är antingen bestämda
  • Bestämdhet eller species latin: slag, art är inom grammatiken en term för böjningskategorierna bestämd form definit form och obestämd form indefinit
  • dansk språkvetare, som skrev åtskilliga grammatikor och arbetade med jämförande fonologi och morfologi. Rask gav ut den första isländska grammatiken i

Users also searched:

dansk grammatik regler, danska böjningar, ni på danska,

...
...
...