Топ-100
Back

ⓘ Proserpin, är en opera i en akt av den tysk-svenske tonsättaren Joseph Martin Kraus, med libretto av Johan Henrik Kellgren efter en skiss av Gustav III. ..




                                     

ⓘ Proserpin

Proserpin, är en opera i en akt av den tysk-svenske tonsättaren Joseph Martin Kraus, med libretto av Johan Henrik Kellgren efter en skiss av Gustav III.

                                     

1. Historia

Musiken till operan var i stort sett färdigkomponerad 1781 då den uppfördes konsertant på Confidencen, Ulriksdals slott, inför kungen och hovet, men det första sceniska uppförandet skedde först den 31 maj 1980 på Drottningholmsteatern. Den har sedan dess sporadiskt återkommit på scenen, bland annat 1992 på Confidencen då Kungliga Musikaliska Akademien lät spela in operan på skivbolaget Musica Sveciae, med dirigenten Mark Tatlow och sångarna Anna Eklund Tarantino, Hillevi Martinpelto, Susanne Rydén, Stephen Smith, Lars Arvidson, Peter Mattei, med flera samt Stockholms Nya Kammarorkester SNYKO.

Operan var ett beställningsverk av Gustav III och är en ganska tydlig allegori över det gustavianska Sverige. Kungen representeras av Jupiter som ställer allt till rätta, drottningen av den moderliga och goda Ceres, det folkliga får representeras av de båda dödliga Atis och Cyane. Librettot skrevs på svenska men har stora likheter med ett tidigare av fransmannen Philippe Quinault. Att operan skulle framföras på svenska var helt i linje med Gustav III:s arbete med att stärka det svenska språket och den svenska kulturen. Det har också visat sig svårt att framföra operan på andra språk än svenska eftersom musiken främst under recitativen helt är anpassad till svensk frasering och svensk 1700-talsprosa.

Stilistiskt var Gustav III en varm anhängare av Glucks reformation av operan, men han fick kompromissa mycket eftersom man i Sverige vid den här tiden fortfarande uppskattade italiensk opera seria och Mozarts stil. Kraus blev därför tvingad att införa recitativ, men verket ligger fortfarande närmare den franska opera lyrique-stilen med körpartier som flyter in i en aria som sedan flyter in i recitativ osv.

Gustav III blev mycket imponerad av framförandet och smickrade Kraus med en audiens. Även den svenska kultureliten var som förtrollade av Kraus musik. Kort efter konserten började Kraus förbereda det själva sceniska framförandet men han hade vissa problem. Varken han eller kungen var helt nöjda med det libretto som Kellgren skrivit, det var inte dramatiskt fulländat. Dessutom "förlöpte" operans prima donna assoluta, den danska ballerinan och sångerskan Caroline Müller, som skulle ha sjungit Proserpin, till Köpenhamn eftersom hon hade enorma skulder. Verket försenades och Gustav III fick dessutom nya planer, han ville skriva en ny svensk opera - Aeneas i Carthago, och gav uppdraget till Kraus. Proserpin lämnades därför åt sitt öde.

Proserpin sattes åter upp på Drottningholms slottsteater år 1980.

                                     

2. Handling

Ceres är i Norden för att starta våren där och sicilianerna väntar på henne men Ceres och Jupiters dotter Proserpin är dock kvar hos dem. Den dödlige Atis har förälskat sig i Proserpin trots att han redan har ett förhållande med Proserpins nymf Cyane. När han slits mellan sina känslor och högt resonerar med sig själv får Cyane höra honom och blir svartsjuk. Atis lämnar henne och hon blir rasande. Pluto som är på väg från gudarnas krig med titanerna får höra hennes raseri, han inser att om de samarbetar kan de båda få vad de vill ha - Cyane sin Atis och Pluto Proserpin som han förälskat sig i. Cyane går motvilligt med på planen och lockar Proserpin till en glänta där hon överger henne. Pluto dyker upp och rövar bort Proserpin till underjorden, Sicilianerna blir mycket bedrövade när de upptäcker vad som hänt.

Strax därpå dyker Ceres upp och sjunker ner i sådan djup sorg när hon upptäcker vad som hänt att hon inte startar sommaren. Cyane drabbas av dåligt samvete att hon vill stiga ner i underjorden för att ställa allt till rätta och Atis blir så deprimerad att han kastar sig i vulkanen Etna trots att en av en Astrilds fauner Astrild är Sveriges motsvarighet till Dionysos gör sitt bästa för att stoppa honom.

Ceres blir alltmer bedrövad och vill bli ensam i sitt tempel men då dyker Atis och Cyane upp från underjorden. De talar om att Proserpin är lycklig där nere hos Pluto men Ceres och Sicilianerna tror inte på dem. Till slut går det så långt att Sicilianerna och Ceres vädjar till Merkurius att söka råd hos Jupiter. Jupiter låter meddela via Merkurius att Proserpin ska vistas halva året hos sin mor och halva året hos sin make. Strax därefter dyker han själv upp för att personligen välsigna äktenskapet mellan Pluto och Proserpin.

                                     

3. Musik

  • Ouvertyr
  • Scen 1.
  • Recitativ: Ja frögdom oss åt våra glada dar Atis
  • Kör: Kom snart igen, välgörande Gudinna! sicilianer
  • Jupiter, Gudarnes Gud, vare ära! kör
  • Recitativ: Du Gudamakt, som sorg och glädje delar Atis
  • Recitativ: Och vore jag olycklig blott Atis
  • Aria: En grym Volcan min själ förtär Atis
  • Scen 2.
  • Scen 3.
  • Recitativ: Men se hon kommer här - jag flyr Atis, Cyane
  • Duet: Ack kom min Atis kom tilbaka Cyane, Atis
  • Recitativ: Han flyr… och jag bedragen lämnas… Cyane
  • Scen 4.
  • Aria: Ach kärlek, kärlek dina skott Pluto
  • Recitativ: Cyane här… jag vet den oförrätt Pluto, Cyane
  • Scen 5.
  • Recitativ: Typhé är straffad för sitt brott Pluto
  • Scen 6.
  • Recitativ: Snart Ceres komma lär Proserpine
  • Aria med kör: Ach hvad behag et hjerta njuter Proserpine, nymfer
  • Kör: Frid och vackra dagar nymfer, Proserpine
  • Scen 7.
  • Recitativ: Täcka blommor, fältets heder
  • Duett med kör: O Himmel! mig försvara!
  • Recitativ med kör: Men se! här blir var smärta ny första nymfen, nymfer
  • Recitativ: Proserpin! Vi ropa dig kör, nymfer
  • Scen 8.
  • Recitativ: Hvad grymma klagorop en nymf
  • Aria: Jag äger denna pant Ceres
  • Recitativ: Men hvad kan detta drögsmål båda? Ceres
  • Recitativ: Jag hela verlden lycklig gjort Ceres
  • Scen 9.
  • Scen 10.
  • Kör med recitativ: Ceres, Ceres! hvilken smärta
  • Aria: O Jofur! hvars ömma bröst Ceres
  • Scen 11.
  • Kör: Proserpin! Vi ropa dig
  • Scen 12
  • Recitativ: Förgäfves all vår möda var Atis
  • Scen 13.
  • Aria: För lifvet jag fasar Atis
  • Recitative: Hvem är väl du, som dig beklagar en bacchant
  • Aria med kör: Af den dyrkan Bacchus njuter faun, bacchanter
  • Balett
  • Scen 14.
  • Recitative: Nej, ingen Gudamakt en kärlek kan förstöra
  • Scen 15.
  • Recitativ: Dock an uli mit bröst Cyane
  • Scen 16.
  • Håll grymme!… Men för sent! Cyane
  • Aria: Ach förskräckliga brott
  • Kör: Gudar, världens ej försaka
  • Recitativ: Gån!… mig er dyrkan ej behagar Ceres
  • Scen 17.
  • Kör: Kommen åter, sälla dagar nymfer, sicilianer
  • Aria: Mörka öknar, låt mig dölja Ceres
  • Scen 18.
  • Tersett: Hvad större qual kan väl en moders bröst fortära
  • Scen 19.
  • Recitativ: Men… djupet öppnar sig…
  • Scen 20.
  • Recitativ: Gudinna! låt din själ af glädjens strålar lifvas Merkurius, Ceres
  • Aria: Gå Pluto at din Maka njuta Jupiter
  • Kör: Gudar och menskjor och skuggor beprisen
  • Scen 21.
  • och recitativ: Min dotter! Ach min Mor!