Топ-100
Back

ⓘ Al, ortnamn. Ortnamnselementet Al har en omstridd betydelse. Det har traditionellt ansetts betyda helgedom, tempel. Man har antagit att det i vissa svenska ortn ..




                                     

ⓘ Al (ortnamn)

Ortnamnselementet Al har en omstridd betydelse. Det har traditionellt ansetts betyda helgedom, tempel. Man har antagit att det i vissa svenska ortnamn finns en motsvarighet till det gotiska ordet alhs tempel, som det även finns motsvarande ord för i forntyska och fornengelska. Under 1990-talet diskuterades ortnamnselementet al flitigt.

                                     

1. Utbredning

Några orter i Hälsingland, Uppland, Östergötland och Västergötland har ansetts innehålla ett kultbetecknande al, tempel. I Hälsingland finns Norrala och Söderala, i Uppland finns Riala och i Östergötland finns Motala och Götala. Även i Västergötland finns ett Götala samt Ale härad. Dessutom finns ett Onsala i Halland och ett Odensala i Jämtland. Efterledet kan i dessa två namn tolkas antingen som -sala eller som -ala. Tre sockennamn, Fryele, Friel och Fröjel, har efterleden -el, -ele, som anses komma av -al.

                                     

2. Tolkningar av -ala-namn

På senare tid har uppfattningen om ett kultbetecknade al ifrågasatts. Det har framhållits att det finns ett terrängbetecknande fornsvenskt al som kan betyda något långsmalt. Dessutom finns trädbeteckningen al. I till exempel ortnamnet Almunge räknas det med ett dialektord ala avla, växa. Enligt en forskare bör betydelsen för al vara samlingsplats i ofredstider, och är därmed inte kultbetecknande. De båda hälsingska namnen Norrala och Söderala kan tolkas som naturbetecknande. Norrala kan komma av ett gammalt ånamn *Ala, och Söderala kan ha bildats av ett nordiskt ord för ås, ål < āl.

                                     

3. Tolkningar av tre -el, -ele-namn

Förleden Frö- till -el, -ele i Friel, Fröjel och Fryele har ansetts vara gudinnenamnet Fröja. På senare tid har denna uppfattning ifrågasatts och istället har det ansetts att förledet kan komma av ett dialektord frö fruktbar, frodig. För efterledet har en betydelse samlingsplats i ofredstider framförts som möjlig.

                                     

4. "Falska" -ala-namn

I Uppland, Södermanland och Närke finns det också några "falska" -ala med andra betydelser än den sakrala. En möjlighet till förväxling utgör -ala i finska namn i Norrbottens län, till exempel Pajala, samt i Finland. Det finska -la är en boplatsangivande ändelse.

                                     

5. Al- som förled

Två ortnamn i Uppland har ansetts ha ett kultbetecknande Al- som förled, Alsike och Altuna, men det kan vara flertydigt. Argument för att förledet i Altuna är kultbetecknade är dels att en del -tuna-namn har gudanamn i sitt förled och alltså är kultbetecknande och dels finns det inga gamla -tuna-namn som har ett träd i sitt förled det finns till exempel inget Ektuna, så därför är det uteslutet att Al- i detta namn skulle kunna beteckna trädet al.

                                     

6. Källor

  • Vikstrand, Per Gudarnas platser Uppsala 2001, ISBN 9185352454
  • Namenwelten: Orts- und Personennamen in historischer Sicht, 2004, Berlin: Walter de Gruyter, s. 51-53, Lennart Elmevik "Till diskussionen om ett sakralt *al i nordiska ortnamn", ISBN 3-11-018108-8
  • Svenskt ortnamnslexikon, 2003, Wahlberg, Mats, 1948- utgivare, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, ISBN 91-7229-020-X
                                     
  • Ortnamn på Gotland kan, liksom övriga svenska ortnamn delas upp i naturnamn och kulturnamn. Vissa ortnamn är speciella för Gotland, bland annat gårdsnamn
  • Chabarovsk kraj 54 33 44 N 135 49 47 Ö 54.5622 N 135.82977 Ö 54.5622 135.82977 Al å i Ryssland, Chabarovsk kraj Al ortnamn ett ortnamnsled
  • Ortnamn i Uppland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där
  • Ortnamn i Västergötland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled
  • Ortnamn på Öland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen
  • Ortnamn i Småland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där
  • efterleden - al - eke, - harg, - lunda, - tuna - vi, - åker eller - ö - ön. År 1910 inledde norrmannen Magnus Olsen en undersökning om Norges sakrala ortnamn namn
  • Ortnamn i Östergötland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled
  • ortnamn som antingen förekommer i Sverige eller kommer ur svenskan. Förled och efterled förekommer i alla sammansatta ord och många svenska ortnamn är
  • knipans ägg förr i kosthållningen. Förleden Al - kan även avse trädet det är ofta svårt att avgöra om ortnamn syftar på fågeln eller trädet. Förleden Tryl
  • En exonym är ett ortnamn på ett för orten främmande språk, till exempel franskans Suède för Sverige eller svenskans Frankrike som på franska heter
  • För ortnamn se Bey. Bej även stavat bey, beg och beigh var en furstetitel av turkiskt ursprung med ursprunglig betydelse hövding De första tre regenterna

Users also searched:

lantmäteriet ortnamn, skånska ortnamn,

...
...
...